Jaha, nu ska vi se vad som hänt under veckan…. det blir väl långt som vanligt…
Måndagen bestod av tjänsteresa för min del, till Växjö för möte med annat ekonomifolk. Det är oftast väldigt bra och trevliga möten och vi utbyter tips och idéer, så även denna gång. Men man blir trött av att åka tåg och sitta i möte, så när jag kom hem (något försenad för tåget var såklart inte i tid…) så orkade jag inte mer än att däcka på soffan efter maten. Jaja, man kan inte vara pigg alla dagar….
På tisdagen kom jag iväg hemåt i hyfsad tid men var tvungen att åka inom affären och handla lite samt tömma Jeepen på återvinning, vilket ju tog en liten stund. Hann med en rask promenad med Gari och Kenzo medan husse tog hand om de andra två, sen fick Sigge springa efter frisbeen ett tag och sen avslutade vi med att Garibaldi fick gå budföringar på ca. 120 meter x 7 sträckor, plus en liten promenad efter för att ”skritta av” honom (ja, ni som kan hästar förstår väl i alla fall vad jag menar).
Det gick inte fort på de sista sträckorna, G var trött och det är ju inte så konstigt men han springer snällt ändå och det måste ju inte vara tokfort för att göra nytta liksom. 
Ställde mig själv på löpbandet senare på kvällen men klarade bara 10 minuter innan ben och fötter krampade. :S Lite trist då jag rent orkesmässigt hade klarat mer, var uppe på 25 minuter förra veckan men nej, den här gången ville inte kroppen vara med. Jaja, 10 minuter är väl bättre än inget, antar jag. 
Våren kliver på med stormsteg, i måndags morse var det -6 grader men tisdagens morgon bjöd istället på +4 grader, ljuvlig soluppgång och en flock svanar på ingång. Tycker att det inte var alls länge sedan svanar och gäss flyttade och det stämmer nog, de hängde kvar ovanligt länge förra året pga den milda vintern.
Onsdagen blev en aktiv kväll för hundarna. Det har sina fördelar att ha en sambo som jobbar hemifrån – han gick ut ett spår till Garibaldi vid 16-tiden så jag kunde gå det när jag kommit hem och rastat. Spåret blev ca. 500 meter långt (min gps dummade sig mitt i så jag fick inte exakta längden) och hade fyra föremål samt en påse kattmat som slut.
Jag la själv ett näringsspår till Sigge, ca. 300 meter med en del vinklar, bland annat en spetsvinkel, det fick ligga medan jag spårade med Garibaldi.
Garibaldi spårade fint idag, lite mer intensitet än i helgen och med fint pinnplockande. Vi gick det själva, det blir lite mer tävlingslikt om inte spårläggaren är med. För säkerhets skull så snitslar Martin där pinnarna ligger men inget mer än så.
På ett ställe i hagen ligger ett kadaver, eller rättare sagt en hög gamla ben och där hade Martin gått rakt igenom och lagt en pinne mitt bland alla benen… Garibaldi såg lite förvirrad ut men tog snyggt pinnen, duktiga killen! När vi sen skulle starta igen så passade han först på att äta lite rådjursskit och därefter hade vi lite svårt att komma igång då jag inte var säker på om han var i spåret eller om han bara letade mer bajs. Det visade sig sen att han var nästan i spåret och efter lite ringande och funderande från både hans och min sida så hittade vi spåret igen.
Spännande nog plockade han plötsligt upp en pinne, där det inte fanns någon snitsel… jag insåg snabbt att det var pinnen som han missade i söndags, Martin hade gått nästan tvärs över mitt gamla spår, precis där pinnen låg! Spännande tillfällighet och jag belönade naturligtvis Garibaldi rejält – han har blivit så säker med pinnarna nu, denna hund som förra våren inte ens markerade pinnarna trots att han spårade rakt över dem.
Sigges spår låg i 35 minuter men det gjorde ingen större skillnad i hans drivande ur spårkärnan upptäckte jag. Han jobbade dock på fint och fram tar han sig ju, men när han tappar bort sig så blir oftast lösningen att fara omkring snabbare och snabbare, istället för att metodiskt ringa och kanske gå tillbaka och plocka upp spåret, som Garibaldi gör. Nåja, Sigge spårar bara för aktiveringen så skit samma hur han spårar. En tennisboll i slutet gjorde honom väldigt glad och sen ville han inte gå hem, han ville att vi skulle fortsätta leka med bollen nere på fältet. Lilla rara svartöga!
I torsdags tog jag mig faktiskt till klubben för att dra igång träningen igen. Hela ”torsdagsgänget” var där, de flesta verkar ha varit flitigare än jag i vinter men jag skyller lite på först renoveringen hemma och sen allt övertidsjobb i januari. Jaja, det är bara att komma igång igen.
Valde att skippa kommendering etc. då jag kände att vi bara behövde komma igång med det här att vara på klubben och träna, så jag och Ann gick ner på en annan plan och körde våra hundar där. Tyvärr ganska kladdigt och blött underlag, men det gick att hitta lite torrare fläckar.
Jag trodde Garibaldi skulle vara lite avslagen men icke… trots dålig kondis och en del övervikt var han jättetaggad på att träna! Vi körde lite blandat; linförighet, fritt följ, inkallning med och utan ställande, läggande under gång, fjärr, framförgående, framåtsändandets gå-bit. Kändes riktigt riktigt bra att komma igång, härligt!
Fredag eftermiddag flexade jag ut i hyfsad tid (all den där övertiden i januari kommer till nytta nu…) och hann med två sköna rundor med hundarna. Sigge och Chili fick leta bollar på fältet och Garibaldi fick springa sträckor med husse som mottagare. Idag blev det 250 m x 7 och nu var Gari riktigt trött mot slutet. Han springer inte fort direkt… men han springer och det är ju det viktigaste. Kenzo hade suttit snällt hos mig hela tiden och inför sista sträckan så skickade jag honom till husse medan Gari fick vänta och det satte fart på Garibaldi som sprang rejält mycket snabbare trots att han var trött.
Därefter fick hundarna vila och vi åkte och handlade. Först till Sharpman för att kolla på kängor till mig; hittade ett par höga Meindl (Performance tror jag varianten heter). Tyvärr fanns de inte i min storlek, provade ett par som var lite för stora och sen ett par andra Meindl (låga) bara för att kolla vilken storlek som skulle kunna var rätt. Otroligt sköna kängor i alla fall, provade även ett par Pinewood som jag haft tidigare men oj vilken skillnad, de gav inget stöd alls i fotledsregionen, vilket Meindl gjorde och jag behöver. Så nu är det bara att vänta på att de får hem rätt storlek och sen åka och prova igen och förhoppningsvis sitter de bra.
Sen åkte vi inom CityGross och handlade mat, fick tyvärr åka inom Ica Vikingstad också då vi kom på att vi glömt potatis… Blev råstekt potatis och örtagårdsbiffar till middag, väldigt gott!
