Fyra busiga beauceroner

Beauceron – naturligtvis!


8 kommentarer

Simning, rymning, kattjakt och Icebugs

I onsdags hade vi sista simlektionen för simkörkortet, husse och jag klarade av det hela och innehar numera simkörkort för hund. 😀

Kenzo jobbade på fint om än inte riktigt lika engagerat emellanåt, kanske var han bara lite trött idag. Nya tider är inbokade till nästa vecka, vi ska simma 2 gånger i veckan nu och se om han ökar på sin kondis/rörlighet, blir till att ta det lugnt så han inte överanstränger sig.

Chili ska också få börja simma men han har varit lite halt/stel efter att ha röjt i snön härom veckan, det är mycket bättre nu men jag vill ha honom helt fräsch innan vi drar igång.

När vi kom hem möttes vi av lite lätt kaos…. Vi brukar dela på hundarna när vi inte har full koll på dem, det har varit av tre anledningar – från början att Kenzo och Chili rök ihop några gånger när Chili var nykastrerad och ett tag framåt, men de har tack och lov slutat med sådant nu verkar det som, sen Garibaldi och Sigge som KAN ryka ihop i vissa lägen, eller ja… Garibaldi startar inget men Sigge kan göra det när han inte tänker sig för utan överreagerar. Sist men inte minst – att Sigge inte går ihop med katterna…

Vi brukar dela mellan kök och stora hallen med kompostgaller, dubbla för säkerhets skull. Har alltid funkat bra innan men idag när vi kom hem så såg vi direkt i grovköket att det varit lite stök – katternas bädd var flyttad och pallen var vält, sen när jag går in i köket så möter jag Sigge?!? De båda kompostgaller som stod i valvet till hallen är flyttade, från köket mot hallen så det måste varit Garibaldi som gjort det…. kan inte tänka mig något annat. Han är ju också rymmarhund nr. 1 i den här flocken.

Dock inget bråk mellan bröderna – Garibaldi startar som sagt inget och Sigge hade varit alldeles för upptagen med att jaga katterna…. 😈  De låg och tryckte under ett skåp i grovköket och jag insåg varför grovköket var så ”ommöblerat”. Sigge var trött och nöjd i alla fall, Garibaldi såg mest förvånad ut över alltihopa och Chili stod i hallen och vågade inte kliva över det välta gallret… 😉

Skrutthundar… nu vågar vi inte lämna dem så här fler gånger, Sigge KAN ju faktiskt få tag på en katt och även om han inte direkt försöker ha ihjäl dem direkt så kan han ju, om det blir jakt, skada dem. Dessutom kan bröderna säkert ryka ihop om det blir tjafs om alla de ben som ligger överallt…

Katterna kom så småningom ut från sitt gömställe, helt oskadda men vääääldigt försiktiga. 😉

Väglaget har ju varit mindre roligt en tid, halt och eländigt. Vi har gått med broddar och klarat oss rätt bra, men härom dagen kände jag att snön samlade sig mycket under vänster fot. Tänkte inte så mycket på det men sen kollade jag och då visade det sig att mina broddar (som är av typen gummiremmar/plattor med broddar på, som spänns runt skorna) hade en trasig bit under och en till på väg att gå sönder, då skulle hela tådelen släppa och sen kunde jag slänga eländet…. dessutom trycker kardborrebandet på min onda fotled och hela alltet släppte om jag gick för fort, förmodligen för att jag vrider konstigt på foten när jag går.

Nu tröttnade jag dock och beslöt att investera i ett par Icebug-kängor. Egentligen inget som låg i budgeten för den här perioden… 😉 men skit samma, det kostar mer att bryta ett ben, slita av ett ledband eller få hjärnskakning… Så vi gav oss iväg till ”Djur och Uteliv” för att prova kängor. Tyvärr var det rejält utplockat pga vintern, jag är inte förvånad. Jag lyckades dock hitta en halvhög variant, vattentät, som satt kanonbra på mina fötter. Martin valde en mer joggingskoliknande typ – det var ännu mer urplockat i hans storlekar – och vi blev båda nöjda med vårt val. 20 % rabatt hade vi dessutom pga tidigare inköp där så vi kom undan med 1440 kr per par istället för 1800. Inte billigt, men välbehövligt.

Tog på dem på kvällspromenaden igår och vilken skillnad! Det var ju som att gå på en vanlig torr grusväg, så bra grepp har man! Underbart! Och mina kängor var otroligt sköna dessutom, som gjutna på foten och samtidigt mjuka och rörliga över min besvärliga fotled. Martin trivdes även han väldigt bra med sina, som egentligen är mer löparskor men det går ju lika bra att promenera i dem. 😉 Ett kanoninköp alltså!

Martin valde modellen ATTLA BUGrip och jag modellen STORD-L BUGrip.

Vi kan definitivt rekommendera båda. 🙂


4 kommentarer

Simning igen

Igår var det fjärde gången vi var och simmade Kenzo på Valla djurklinik. Vi har haft uppehåll i nästan tre veckor nu pga att Kenzo blev halt, han överansträngde sig nog lite på simningen förra gången men det blev ingen hälta av det utan bara lite stelhet, men sen röjde han omkring med Garibaldi i snön några dagar senare och efter det blev han halt.

Nu märks det tydligt att Kenzo vet att det är simning på gång – istället för att lite diskret försöka undvika att gå in på kliniken så travar han rakt in, ser lugn och förväntansfull ut istället för tveksam, fick direkt syn på Pia (rehabsköterskan) och gick mot henne för att hälsa och sen traskade han glatt in till bassängen. Inte ens rampen skrämmer honom så mycket längre, han tycker fortfarande det är obehagligt att stå på den när vi ska vända honom så han kan backa ner i vattnet men så fort han är vänd och kan backa och känner vattnet så är han lugn igen. Själva simningen älskar han. 🙂

Snygg-Kenzo

Finaste gammelpojken Kenzo!

Igår blev det ett litet genrep inför uppkörningen nästa gång. Nu känns det som att Martin och jag har rätt bra koll på hur man ska göra, förutom möjligtvis hur länge man behöver värma upp och lite sånt.

Jetstreamen startade vi förra gången men det bekom inte Kenzo det minsta, denna gången fick han simma upp och ta en leksak så att han kom rakt i strömmen, han noterade att det lät lite där men sånt bekommer ju inte honom så han bara kikade lite och sen struntade han i det. Han är däremot väldigt nyfiken på alla människorna, det kom in en tjej som passerade rummet med nån vagn, Kenzo tyckte det var väldigt spännande. Hela upplevelsen av att vara på kliniken och simma verkar vara oerhört positiv för honom – det här är ju den första ”nya” grej han fått göra på väldigt länge, är man gammal och klok så har man ju varit med om rätt mycket och då kan det ju behövas lite nya roliga saker. Dessutom är det ju bara han just nu, även om han kommer att få dela tiden med Chili framöver.

Den här gången simmade han i totalt knappt 15 minuter, men det var med en hel del pauser när han fick vila och när vi diskuterade igenom vad vi skulle göra som nästa moment. Vi var lite försiktiga med det här att simma i 8:or eftersom det förmodligen var det som gjorde honom så stel sist.

Har kört lite inomhusträning med hundarna senaste dagarna, lite shejping och lite moment, sen har de fått märgben en dag men de är rejält uttråkade nu, framför allt pga att promenaderna är ganska korta eftersom underlaget är jobbigt. Nu har det tack och lov töat bort lite mer på stora grusvägen så nu går vi där istället – nackdelen är att vi möter en del bilar, men fördelarna överväger massor just nu, så vi står ut med mötena.

Sen har jag äntligen beställt vårt akvarium! Det blev ett Juwel Trigon 190 hörnakvarium – jag skrev om det för ett tag sedan här och nu hittade vi en handlare i Jönköping som hade det till lite vettigare pris. Det är på väg, kommer förmodligen till butiken nästa vecka så förhoppningsvis kan vi hämta det nästa helg. Så kul det ska bli!! 🙂

I övrigt händer det inte så mycket men jag noterar att det blir ljusare och ljusare, kanske inte så man märker det från dag till dag men i alla fall märks det från vecka till vecka. Underbart!

 

Solnedgång

För varje dag som går sker solnedgången senare och senare - underbart!

Idag gick solen upp 8:25 och går ner 15.51. Onsdagen den 2:a februari (dvs. om knappt två veckor) går solen upp 8:00 och ner 16.22! Det är ganska rejäla ökningar – totalt nästan en timme längre dagsljus… helt fantastiskt härligt! 🙂 Förvisso ligger snön fortfarande, det är kallt och mörkt stora delar av tiden MEN vi går sakta men säkert mot vår, varje dag är ett kliv närmare och det får vara min motivation just nu. 🙂

Önskar er alla en fortsatt trevlig vecka och en härlig helg!


4 kommentarer

Riktigt roligt träningspass!

Det vidrigt isiga underlaget är hopplöst och promenaderna blir korta, inte mycket mer än så att hundarna hinner uträtta sina behov. Även de halkar ju och i morse när jag släppte lös Garibaldi så travade han iväg, det är så man börjar undra om han är frisk, men nu ikväll så gjorde Sigge likadant – de är helt klart medvetna om att de knappt kan stå på benen och anpassar faktiskt tempot, det trodde jag knappt att de kunde… 😀

Att hundarna är uttråkade är det inte nån tvekan om, senaste tiden har det bara blivit dragträning och även om det faktiskt har resulterat i fina muskler (förmodligen är det kombinationen av dragträningen och pulsandet i snön som gett effekt) så ger det ju också bra kondis men inte direkt nån större mental stimulans.

Idag visade Sigge prov på vad som kan hända när en uttråkad beauceron får roa sig själv… Gammelpojkarna har fått varsin fin liggdyna från Out-n-out – suveränt fina dynor, med pile på ena sidan och helt vattentät, jag kan verkligen rekommendera dem!

I denna ”liggpåse” kan man sen stoppa in en stor kudde, eller som vi gjorde, ett täcke. Båda gamlingarna älskar att ligga ute när det är kallt men jag är inte så glad för att de ligger rakt på snön/isen (liggborden är ju också ganska översnöade vid det här laget) så de här dynorna blev helt perfekta!

Vi visste att det var lite riskabelt då Sigge och Chili ju delar hundgård men Sigge har inte varit speciellt mycket för att förstöra saker så vi hoppades på det bästa. Det har hittills funkat bra – vi har haft dem i säkert 1.5 månad eller kanske lite längre – men nu gick det inte längre….

Sigge hade tyvärr rivit sönder Chilis fina dyna… himla synd, dels för att den ju förstås inte var helt billig men framför allt för att Chili nu inte har något att ligga på. Vi får ta och ge honom en fäll så länge, även om det inte är samma sak så är det ju bättre än att ligga direkt på snön/isen. Jag klandrar heller inte Sigge – han var uttråkad och tyckte väl att det var en kul grej att jobba med… Uttråkade beauceroner med egna initiativ resulterar förstås gärna i sådana här saker…. 🙄

Eftersom hundstackarna var så uttråkade så tog matte sig i kragen och tränade ett pass ikväll, inomhus.

Efter att ha läst i den som vanligt mycket inspirerande bloggen på 3vallare.se så beslöt jag mig för att träna hantering med Garibaldi – han är förvisso inte direkt svårhanterad (för mig i alla fall) men han älskar heller inte att bli glodd i munnen/halsen, öronen däremot går numera alldels ypperligt, till och med öronrens som han förr avskydde, nu kommer han frivilligt och sätter sig och väntar på att jag ska mecka med öronen (han har haft lite småtrassel med en envis öroninflammation i ena örat) och att han gillar det idag beror förstås på att jag tränat det en hel del och eftersom ”träning=belöning” för våra hundar så köper han det numera utan minsta tjafs.

Så idag klickade jag honom för att jag fick hålla hans mun öppen lite, sen lite mer, sen ytterligare lite och det gick snabbt framåt. Det är alltså inga problem i vanliga fall att göra typ en tandvisning men mer ingående studie av mun/hals tycker Gari inte alls är nödvändigt, det är bara tidskrävande och tråkigt…. Nu var det däremot plötsligt väldigt roligt att låta matte glo ner i halsen. 😉

Vi tränade även position i fria följet, sättande under gång samt fjärren. Testade några skiften till stå och det fungerade fint, gäller bara att ha kriterierna klara för mig och inte belöna något felaktigt skifte (dvs. ett skifte där han flyttar baktassarna).

Nästa hund ut var Sigge, som var väldigt laddad. Vi tränade på att han verkligen skulle lyssna på mig, dvs sitt betyder inte ligg och tvärtom. Han har blivit otroligt duktig på att koncentrera sig och inser snabbt när det inte lönar sig att ha egna initiativ. Jag vill ju gärna kunna plocka fram frivilliga beteenden hos hundarna men när jag väl använder kommandon, ja då ska de lyssna på det. Försöker därför att inte blanda frivilliga beteenden och kommandostyrda beteenden i samma pass och för det mesta funkar det (det är ju bara jag som ska hålla rätt på vad jag gör så sköter sig hundarna bra).

Tränade även ”stå fint och bli genomklämd” för det är något som Sigge har lite svårt för – han vill så gärna mysa och snor runt och kelar och njuter, men nu ville jag att han skulle stå stilla, med huvudet och blicken riktad rakt fram och åter igen – är jag bara noga med vad jag klickar så fattar hundarna det hur fort som helst. Ibland är det löjligt roligt att shejpa beteende för det är lite ”magi” över det, även om det egentligen är hur enkelt som helst. Men som sagt – allt handlar om timing och kriterier och förstärkning (belöning). Om det inte blir bra så är det ju jag som slarvat med någon/några av de tre punkterna.

Lite ”kika i munnen” gjorde jag även på Sigge, fast han tyckte att det var synnerligen onödigt att jag skulle peta in fingarna i hans mun, det var väl enklare att jag bara gav honom godiset direkt? 😉

Sen… långben… ja, alltså Chili. Här beslöt jag mig för att testa en sak som jag inte jobbat så mycket med, nämligen klicka för avslappning. Chili är en ganska livlig hund och eftersom han även är rätt mesig/osäker på sig själv så blir det lätt frustration i form av pip och ”fladder” om han tror att det inte var rätt. Jag har varit dålig på att träna stadga med honom, eller ja… jag har gjort det i vissa moment men inte rent generellt. Idag beslöt jag mig för att klicka alla signaler jag såg om att han var avslappnad och inte så uppe i varv, t.ex. att svansen stannade – den viftar ofta väldigt mycket när vi jobbar och det är väl trevligt men ofta är han alldeles för uppvarvad då. Och nu var det ju det här med magi… på 5-6 klick så började han inse vad som gav utdelning och svansen stannade och hela hunden satt koncentrerad men lugn och tittade på mig! Åh, det är så häftigt att jag blir helt till mig… 😀

Vi testade även det när han stod upp – med kriterierna stilla svans, stilla tassar, stilla huvud samt inget pip – och jäklar… det enda jag ångrar är att jag inte kände till det här när han var yngre för det hade varit så himla bra för honom! Även liggande kunde han slappna av och i slutet kunde jag sitta framför honom när han låg ner och sen kunde jag hastigt sträcka händerna rakt upp i vädret och han rörde inte en fena! DET är bra gjort av Chili för egentligen vill han nog bara fara upp och pussa på mig när jag gör sådana rörelser som tolkas som bus eller glädjeyttring – Chili är en väldigt ”pussig” och glad hund. 😀

Sen kom husse gående och jag fick chansen att se om Chili kunde slappna av trots att han blev jätteglad över att se husse och helst ville gå och hälsa. Visst kunde han det, två gånger och andra gången fick han gå till husse som belöning. Så coolt att se det här!

Det pratas ibland om att hundarna blir så ”triggade”, uppvarvad och hetsiga när man kör med klicker, men det handlar förmodligen bara om att man som tränare satt fel kriterier och belönat fel saker. Belönar man avslappnat beteende så får man avslappnat beteende. En bra artikel om det kan du läsa här.

Sist ut var Kenzo och i hans fall är det lite tvärtom mot Chili. Kenzo är traditionellt tränad från början, dock så gott som utan korrigeringar men med mycket locka/lura-träning och det har varit svårt att få honom att agera helt självständigt vid klickerträning/shejping. Han är verkligen ett exempel på en crossover-hund. Men med tiden har han blivit bättre på det även om han tenderar till att bjuda på samma beteenden om och om igen. Den första grejen som jag shejpade in på honom är en snurr åt höger och den tar han gärna till som första beteende. Jag har dock, efter lite trixande lyckats få honom att snurra även åt vänster men jisses så mycket jobb det tog innan han fattade det. 😉

Idag klickade jag honom för allting han gjorde, alla små rörelser hit och dit – buga, snurra (som är snurr åt höger om jag har kommando på det), spinn (som är snurr åt vänster om jag har kommando på det), backa, vifta med tassarna…. och Kenzo hade kungligt roligt. Sen tränade vi också lite spansk skritt, något som legat i träda sedan i somras men som han absolut inte glömt utan gjorde riktigt fint, om än att han inte får till de där höga benlyften men så är han ju också gammal, raringen. 🙂

Extra intressant var att se Chili när han fick ligga och titta på (bakom galler) när jag tränade Kenzo – Chili brukar i det läget ha svårt att koppla av och oftast står han upp och hänger snarare än att han lägger sig och kopplar av. Men idag… han låg så gott som hela tiden! Mycket uppmärksam på mig och jag passade förstås på att förstärka liggbeteendet genom att ge godis lite då och då. Så häftigt att se honom så cool!

Jag avslutade kvällens träning med att köra lite samma stil med Garibaldi och hans kryp. Han ÄLSKAR det momentet av någon anledning och då går han förstås upp i varv lite för mycket – krypet är ju ett sådant moment som man gärna vill ha fokus och balans och sans i – och då blir ju krypet som det blir. 🙄 Men nu klickade jag honom först för att ligga stilla, med huvudet rakt fram (det är något som han kan sedan innan – det är väldigt praktiskt att hunden lägger sig med huvudet riktat rakt fram för då blir den också rak i kroppen), sen böjde jag mig ner och strök honom längs sidan och klickade när svansen slutade gå och han låg lugnt och tittade rakt fram. Därefter började jag gå pyttesmå steg och han kröp i sin tur pyttesmå steg och det hela blev väldigt lugnt och fint! Åh så nöjd jag blir när jag kan sätta bra kriterier och sen genomföra träningen så att den blir så här bra! Jag är inte världens mest petiga och samlade människa… snarare tvärtom 8) men jag har ju lärt mig med tiden att det gör så himla stor skillnad om jag lägger ner lite extra ”petighet” på detaljerna, speciellt grunderna.

Idag var en härlig träningsdag, det blir garanterat fler sådana här pass i veckan, fast jag kommer även att ha fullt upp med arbete med Dubbelsporren så jag får försöka hinna med både ock. Tyvärr är det ont om material till det här numret, men det är inte mycket att göra åt det. Hade velat hinna skriva en artikel själv men det ser inte riktigt ut som att jag kommer att hinna det… vi får se hur jag kan disponera min tid.

Nu, sovdags!


2 kommentarer

Åter igen en liten sammanfattning av senaste tiden…

Inte för att det händer så vidare värst mycket här just nu, men här kommer i alla fall en liten sammanfattning av de senaste dagarna… synnerligen händelselösa faktiskt.

I torsdags var vi ju lediga igen, härligt med en dag extra ledigt så där ”mitt i veckan”. Tyvärr var det världens snöstorm när vi vaknade…. morgonpromenaden blev väldigt kort och jag hann knappt komma in förrän det kom ett sms från Lisa – vi hade planerat att träna lydnad kl. 11 men med tanke på vädret ställde vi snabbt in det.

Fånigt nog blev vädret bättre efter lunch, eller ja… fånigt, men hade vi vetat det hade vi ju kunnat flytta träningen lite. Nu blev det istället fysträning för mina, jag hade först planer på inomhusträning men när vädret bättrade sig så blev det istället dragträning.

Pga snön som kommit samt att temperaturen stigit var snön rejält tung och de fick verkligen kämpa! Ganska tungt även för den av oss som gick/sprang med hundarna….

De börjar faktiskt greppa vad de ska göra och stundtals drar de bra även om ingen går bredvid, men vi kör fortfarande mest med att en av oss leder. Sigge och Chili drog riktigt bra och nu börjar även Chili fatta att man FÅR lov att dra. 😉  Viss styrning behövs fortfarande för de har inte riktigt hajat att man inte får nosa, kissa etc. när man drar. Men vi gör så att så fort vi släpper dem lösa så åker selarna av – med sele på jobbar man, med sele av får man nosa och fara omkring fritt (jaja, förstås med de vanliga begränsningarna).

Mötte grannen när hon var ute på promenad – först när vi var på väg hem med Chili och Sigge, de fick bra drag i selen framåt när de fick syn på henne…. 😉 Stod och pratade en stund men de fick inte hälsa och ganska snabbt lugnade de sig och satt fint.

Sen tog vi ut Garibaldi själv och för honom blev det förstås extra tungt eftersom han drog ensam, men han är duktig och lägger verkligen i och kämpa, han utnyttjar selen helt rätt och lägger tyngden fint i den för att få rätt drag. Duktig kille! Här mötte vi grannen när hon var på väg hem och vi på väg ut och Gari blev alldeles till sig – han har väl aldrig varit osocial men under senaste året ungefär har han blivit jättesocial och nu började han pipa och ha sig bara han fick syn på henne…  Granntjejen är gravid och ska ha barn om typ två månader så Gari fick INTE hälsa – han kan ju inte direkt hälsa fint med tassarna på backen och hårda hundtassar rakt i magen är nog ingen höjdare i hennes fall. Stackars G blev mycket besviken och försökte hela tiden erbjuda oss grejor (draglinan eller den del av selen han fick tag i) – förmodligen tänkte han att om han gav oss något så kunde han som belöning få hälsa… 😉

Kenzo såg helt ohalt ut nu men fick ändå ta det lugnt, han fick följa med på Garibaldis ”nervarvningspromenad” och det blev rätt lagom för honom tror jag. Han ville nog göra mer men matte är benhård. Två nya simtillfällen är inbokade om två resp. tre veckor, sen ska vi vara klara med simkörkortet och sen ska vi ta en eller två gånger med Chili också, därefter är det dags att simma ”på egen hand”. Blir nog två gånger i veckan till att börja med, för att bygga upp en bra kondis och sen kan vi sänka det till en gång/vecka under våren.

I fredags var det jobb igen för mig – Martin jobbade iofs också men hemifrån. Jag tog lite sovmorgon för jag somnade inte riktigt igår kväll, sen blev jag ytterligare försenad då jag körde fast på uppfarten efter bara typ 2 meter… det var ca. 1 plusgrad och snön var mer som såpa och då ser vi direkt nackdelen med att vi inte har skottat nästan något under vintern…. när det är kallare så tar sig Jeepen fram utan minsta problem men nu… jag gled som sagt lite åt sidan och sen var det kört. Inte ens lågväxeln gjorde nytta, så M fick komma ut och hjälpa mig skotta (han var bättre klädd för det dessutom) och sen försökte han få loss bilen. Första och andra försöket misslyckades, bilen fastnade nästan ännu mer, men efter ytterligare skottning fick han vid tredje försöket loss bilen. Blir till att han får skotta längst ner idag och så kan jag parkera där, sen får vi skotta hela uppfarten i helgen för nu är den rätt sönderkört. Skitväder, bättre att det hade hållit sig på nånstans mellan 5 och 10 minus.

Igår var vädret synnerligen trist, rätt ok på morgonpromenaden, sen framåt eftermiddagen gick vi ut och skulle köra lite mer dragträning. Sparkföret var superfint, isigt men inte så isigt att hundarna inte fick grepp, men tyvärr regnade det, först bara lite stänk men sen ökade det efterhand så var totalt dyngsura när vi kom in sen. Blev inga långa rundor idag, dessutom hade vi missat att få med ena selen ut när vi tog ut Chili och Sigge, så de fick dra en i taget. Chili börjar bli riktigt duktig nu, kul att se att han faktiskt vågar ta i och dra – han är ju ganska stor och har egentligen inga problem att dra själv förutom att han tror att han inte får dra… sötnosen!

Garibaldi var kanonduktig den här gången, där går det verkligen framåt, roligt att se!

I morse vaknade vi till ett strålande väder men vad har man för nytta av det när det är så halt att det förmodligen hade varit lättare att åka skridskor?!? Jag tog på broddar och klarade mig ganska bra, husse åkte kana och hundarna likaså. Hur trist som helst, jag som hade tänkt ta ett träningspass framför ladan och be Martin filma – det gick ju inte att gå där överhuvudtaget så det var bara att lägga ner. Det här är verkligen sämsta vintervädret, hoppas att det kommer kyla och snö igen för annars blir det ganska hopplöst om det ska fortsätta vara så här halt. 😦


Lämna en kommentar

Lugnaste nyårsafton någonsin….

Nyårsafton 2010 får gå till historien som den lugnaste, sett ur hundsynpunkt, någonsin sedan vi flyttade ut här.

Dagen var solig och fin, vi var ute med hundarna och körde dragträning med Sigge och Chili, de börjar faktiskt haja vad det handlar om, men än så länge blir det mycket annat som att stanna och nosa, kissa, vända sig om och kolla var matte/husse (den som inte står på sparken och därmed kommer på efterkälken) blev av… När de väl tar i och drar är de riktigt duktiga dock och man inser hur fort det skulle kunna gå. 😉

Kenzo och Gari fick en kortare runda, Kenzo var inte halt längre men vi ville inte överanstränga honom ändå, så han fick lulla på i sin takt (som vanligt) och så fick Garibaldi lite lydnadsträning samt att han fick springa lite intervaller (hämta boll).

Vi hade ju redan hört en del smällande tidigare på dagen och man undrar ju alltid hur mycket det ska låta. Vi hade redan tidigare i december frågat grannen om de skulle vara hemma på nyårsafton och om de i så fall tänkte skjuta raketer. De var ganska säkra på att de inte skulle vara hemma, jag bad dem meddela om de fick ändrade planer, bara så vi var förberedda. Men när nyårsafton kom så var de iväg precis som de sagt och det gjorde att de närmaste raketerna kom nästan på 1 km avstånd. För säkerhets skull la vi fram fetvadd ändå – det är perfekt att sätta i öronen på en hund för att dämpa värsta ljuden.

I och med att vi har två skotträdda hundar så blir ju nyårsafton inte den kvällen då vi ställer till med en jättefest, dock passar vi ändå på att äta och dricka gott. I år blev det räkbakelse till förrätt, därefter oxfilé med portvinssås och fransk potatisgratäng och slutligen semifreddo med mörk choklad, maränger och frukt.

Förrätt nyårsafton

De goda räkbakelserna

Räkbakelsen var köpt i Maxis fiskdisk, resten fixade vi själva. Oxfilén och portvinssåsen var underbar. Fransk potatisgratäng är ju alltid gott. 🙂

 

Huvudrätt nyårsafton

Oxfilé med portvinssås. De fina tallrikarna fick vi i julklapp, vi har börjat samla på den här serien, Taika från Ittaala.

Här finns recepten:

Oxfilé med portvinssås

Semifreddo

Semifreddon ser lite tråkig ut på bilden i den länken tycker jag, den såg dock (förvånansvärt nog) finare ut hos oss  och var sagolikt god och förvånansvärt enkel att röra ihop. Tyvärr tog vi inget foto på den vilket var synd men vi glömde helt bort det.

Till förrätten drack vi öl och till huvudrätten ett mycket gott vin som Martins föräldrar köpte med sig från Italien, vi drack det hemma hos dem och tyckte mycket om det och sen visade det sig att det fanns i systemets beställningssortiment så vi köpte två flaskor. Rosso di Montefalco 2007 heter det, tyvärr verkar det inte längre finnas kvar. Mycket gott var det i alla fall. Man kan läsa lite om det här hos Vingruppen.

Vi hade tv:n på även när vi inte satt i vardagsrummet, för att ta bort eventuella ljud utifrån – folk tenderar ju att ha väldigt konstiga tider att skjuta raketer på… hur kul är det att skjuta på eftermiddagen när solen lyser?? Fattar jag bara inte. Sen kan jag väl förstå att de som har små barn vill fyra av raketerna tidigare på kvällen, men är det verkligen så många som har små barn? Det small ju från klockan tre på eftermiddagen liksom…. till och med här ute, eller ja… förmodligen är det ju ganska långt bort men ljuden bär ju långt här ute.

Vi tittade på film och sen spelade vi spel i nån timme, innan vi vid 23.45 samlade ihop oss och satte oss framför tv:n. Hade första avsnittet av ”The Pacific” (uppföljaren till den mycket sevärda ”Band of Brothers”) inspelad och tänkte att krigsfilm kan vara rätt perfekt. Och med en fantastisk timing hamnade vi mitt i en stor stridsscen nästan exakt kl. 12… 😮 Vi hade ljudet ganska högt och hörde därmed inte en enda raket eller smäll, hundarna är ju också helt oberörda av ljud från tv:n så jag tror inte de ens insåg att det smällde ute. Helt perfekt. 🙂 Kanske inte så festligt, vi satt och drack varsin mineralvatten för att vi var så törstiga men tja… viktigast för mig är att hundarna mår bra och vi kan (teoretiskt sett i alla fall) dricka champagne 364 dagar om året och skippa det just på nyår.

Nyårsdagen ägnade vi så gott som mest åt att slappa framför tv:n, Martin jobbade lite och vi rastade förstås hundarna men inget mer avancerat än så. Åt upp resterna av nyårsmiddagen och de var lika goda dagen efter.

Idag är alltså sista lediga dagen, i morgon är det tillbaka till saltgruvan igen. Vi har varit lite mer aktiva idag, dels kört Wii fit en knapp halvtimme var (och blivit rejält varma och genomtränade) och sen har vi varit ute och dragtränat. Idag drog Sigge och Chili en del tillsammans, men Chili drar inte så bra, så till slut fick Sigge dra själv och jäklar vad han lägger i och drar när han ska springa till matte… 😉 Han tar i rejält och ändå har han en sele som inte sitter helt bra, vi måste köpa en nome-sele till honom.

Även Garibaldi börjar inse vad som gäller, svårast är att lära dem att man INTE stannar och nosar/kissar/etc. när man drar. Bäst går det just nu med Gari om en av oss går bredvid honom och håller lite lätt i selen, då lägger han i och drar på rejält bra och den som går bredvid får också bra med motion. 😉

När vi kom in blev det lite glögg till oss. Hundarna sov som stockar resten av kvällen med avbrott för mat – bra med fysträning och jag tror att ju bättre kondis och dragstyrka de får, desto bättre kommer de att springa och dra. 🙂

Avslutar med en bild på årets (eller ja, förra årets om man ska vara petig men denna julen eller nåt) julgran, bilden tagen på julafton med alla paketen på plats. En riktigt fin gran fick vi tag i den här julen. 🙂

Vår julgran 2010

Vår fina julgran

En god fortsättning på 2011
önskar jag alla läsare av den här blogen.