Helgen

Kände mig inget vidare i fredags kväll; trött, huvudvärk, snorig och irriterad i halsen. Var ganska säker på att det var en förkylning på gång och kände mig rätt vissen även på lördagen. Hade frusit halva natten och mådde allmänt kass men ingen feber och inte de här riktiga förkylningssymptomen. Funderade på om det kunde vara allergin så här tidigt – jag är inte jätteallergisk och heller inte mot speciellt mycket utan brukar mest reagera när gräset blommar men senaste åren har jag även fått lite känningar på våren. Martin kom ihåg samma sak för när jag sa att jag mådde kymigt så sa han: ”Det var samma sak förra våren, då var det allergi….” så jag petade i mig en Clarityn vid frukosten.

Vi åkte sen en sväng till stan, det var tänkt att jag skulle köpa ett par Meindl-kängor hos Naturkompaniet, då de inte fått in dem hos Sharpman där jag först beställde dem. Men på Naturkompaniet var det samma sak som hos Sharpman; en för stor storlek och en alldeles för liten fanns, men inget där emellan. Fick tipset att beställa på Naturkompaniets webshop och behövde jag sen byta kunde man göra det i affären. Lät rätt smidigt så det fick bli det, beställde i lördags kväll så nu är det bara att vänta, kängorna borde komma i slutet på den här veckan. Måtte nu storleken passa annars blir jag lite less på det här. Vill ha bra kängor NU. 😉

Fick testköra Martins nya bil på vägen hem från stan. Han kommer att köra lite fler mil nu när han börjar ett nytt uppdrag i april så då behövdes en bil som inte drar massor som våra två andra monster gör. Så det blev en Volvo S60, 2004 års modell, med massor av utrustning, till förvånansvärt bra pris pga att den gått 33000 mil. En ägare, väldigt välskött bil, riktigt fint köp och trevlig att köra. Automat, såklart. 😉  Men vilken skillnad det är att sitta i en låg lite sportigare bil jämfört med att sitta i Jeepen eller Chryslern och ha rejäl utsikt över trafiken…. jag vet vad jag föredrar. 😉

Eftersom jag fortfarande mådde rätt dåligt när vi kom hem så blev det inte något vettigt gjort alls, utan vi bara satt i solen och fikade, sen låg jag på soffan och kopplade av medan Martin lagade supermumsig torskfilérätt. Kände mig lite piggare framåt kvällen och sov bra.

Söndag morgon och sommartid funkade faktiskt riktigt bra, telefonen och väckarklockan ställde om sig automatiskt och vi kom upp i rätt tid. Jag mådde betydligt bättre, tog en Clarityn till och kände mig riktigt pigg, skönt!

Efter frukost var vi iväg och köpte en dubbelbur till Chryslern, att ha när vi kör alla fyra hundarna. Vi hade mätt och räknat ut att den skulle gå in i bilen och att den nog skulle vara rätt ok för hundarna, men när de sen fick prova när vi kom hem så visade det sig att den är i minsta laget tyvärr. Nå, det går att använda den men man vill nog inte åka jättemånga timmar då. Det blir nog tyvärr så att vi får sälja den igen. Frågan är bara hur vi ska lösa det med ytterligare burar i bilen. Allra bäst vore om Martin kunde bygga själv men tiden räcker inte riktigt till just nu. Nu har vi iofs inga resor inplanerade med alla fyra hundarna så vi får väl se hur vi gör. Kanske blir det istället bilbyte…

Buren i sig var annars superfin, en Aluflex med hel botten som även går upp en bit på kanterna, den var i fint skick och vi kan säkert sälja den igen utan problem.

Efter lite fika lastade jag Garibaldi i bilen och åkte till klubben för lite träning. Jag hade en plan och tänkte hålla mig till den – nu är det dags att jag slutar oroa mig för linförigheten/fria följet. Det är inte supersnyggt, men det är numera inte så illa som det var för ett år sedan. Det ser nog inte värre ut än vad Kenzos gjorde och vi tävlade ihop till lydnadschampionat så nu är det dags att jag slutar fundera på det hela tiden. Det blir bara skit av det då. Sen ska jag naturligtvis jobba med olika sätt att få honom rakare och lite längre bak men jag kan inte konstant fundera på det vid varje träning för då kommer vi ingenvart.

Så med den attityden åkte jag till klubben och kände mig väldigt peppad. Tänkte köra lägre-momenten men när jag kom till klubben upptäckte jag att jag glömt både koppel och halsband hemma…. 😮  Nå, halsband fanns i bilen men inte koppel så det där med linförighet och framförgående fick jag skippa. Tur att Gari är lydig så han inte behöver gå kopplad mellan bil och plan. 😉

Istället för linförighet blev det fritt följ, jag traskade på, tittade mest framåt istället för konstant ner på Gari, klev ur position och gjorde om när han nån gång tappade bort sig lite men mestadels kändes det väldigt bra! Läggande under gång, inkallning, metallapportering och hopp (full höjd) flöt också på superfint. Krypet var så där, blir bättre om jag jobbar med tydliga hjälper (omvänt lockande) men jag ville se hur det ser ut utan och vi får nog poäng på det i alla fall. 😉

Eftersom allting flöt så bra och Gari kändes peppad trots att det var riktigt varmt (jag ångrade lite mitt val av  väst med fleecefoder…) så körde jag vidare med rutan som gick fint. Sen la jag en boll i slutet av sträckan och körde sakta-gående mot den, mycket snyggt! La en plats (ensam) där han fick ligga i skuggan vilket han nog tyckte var skönt, kollade inte tiden jättenoga men han låg ca. 4 minuter, lugnt och fint. Numera är det ju riktigt glädjande att träna plats!

Testade lägsta stegen (”babyvarianten”) och han går som ett litet proffs, synd att jag är livrädd för att han ska ramla ner, annars hade han nog varit duktig på stora stegen vid det här laget. Mes-matte…. 😦

Avslutade med lite fritt följ igen, vändningar på stället och stegförflyttningar samt en fjärr, sen slutade vi för dagen och så glad och nöjd jag var med den här träningen! Så här ska det kännas! Visst hade vi småsaker som inte var perfekta, men i det stora hela kändes det bra och jag tror att momenten var fullt tillräckligt bra för att ge oss vettiga poäng om det vore tävling. Kan vi gå in på tävlingsplanen och behålla den här attityden så kommer vi fixa det helt okej. 🙂  Det är mest mina nerver det hänger på…. dags att ut och tävla mycket så vi vänjer oss. Nu börjar ju hoppet komma om start i lydnadsklass 2 i och med att platsen börjat funka igen. Gillar ju att tävla lydnad, det är lätt att komma med, man behöver inte åka vansinnigt långt och man behöver sällan samlas kl. 7 på morgonen, samt att man kommer hem i hyfsat vettig tid. 😀

Garibaldi tyckte att skuggan var behaglig efter att han röjt omkring som en liten galning i solen... 🙂

När vi kom hem igen blev det lite trädgårdsarbete medan Martin snickrade vidare på boden. Gari röjde omkring i trädgården, fattar inte var han får sin energi ifrån men han är pigg och glad och lite lagom tokig, sötnosen! Kenzo låg i solen och njöt, Chili flängde omkring på sitt halta ben trots att jag försökte få honom att ligga ner. Sigge fick komma ut en stund (satte Gari i hundgården) men han gillar inte alls när Martin bygger och använder spikpistolen… så han fick gå in igen. Om jag tränar/är aktiv med honom så klarar han av att vara ute när det smäller men att vara det på egen tass, utan att vi gör något, går inte lika bra. Jag borde ta tag i att träna honom i att klara ljud igen, det brukar göra skillnad.

Kenzo njuter av solen

I trädgården är det full fart nu – det börjar komma knoppar och blad överallt. Måbärshäcken har gröna knoppar, samma sak gäller flera clematis, krusbärsbusken har redan en del blad, det blommar krokus, scilla och annat i rabatterna, fåglarna sjunger som tokiga och nu var det även en hel massa fjärilar och humlor igång – underbart!

Vackra scilla blommar överallt i trädgården

Vi avslutade utomhusdelen av dagen med ett par promenader där bröderna fick leta boll samt att Garibaldi fick springa 5 x 250 meter budföring och oj så trött han var på slutet. En veckas vila har inte gjort bra saker med hans kondis… innan såret i tassen (som nu är helt borta) sprang han 8 x 250 m och var pigg efteråt… nå, bara att fortsätta träna.

Så var den här helgen över och ny jobbvecka väntar. Nu går vi ju in i den bästa tiden, med ljusa kvällar (det var ljust nästan fram till 2o nu och det ökar ju hela tiden) och förhoppningsvis varma eller i alla fall ljumna dagar och det bästa av allt – från och med 1 april går jag ner till 80% arbetstid vilket gör att jag kommer att ha lite mer tid till hundarna (och trädgården) – jag toklängtar!