Fyra busiga beauceroner

Beauceron – naturligtvis!


Lämna en kommentar

Äntligen är våren här!

Det har verkligen varit en lång seg vinter, fast egentligen började inte vintern förrän i februari men nu så här in i andra halvan av mars känns det som att den pågått i evigheter. Men till slut… efter snöfall och vindar på 17-18 m/s så kom äntligen våren till Skåne i söndags!

Garibaldi och jag var iväg till Simrishamn och provade på att tävla nosework (inofficiell tävling) och på lördagen var jag lite orolig över hur det skulle vara att köra dit men söndagen grydde med strålande sol och vägarna var enligt Trafikverket helt okej. Det visade sig stämma, det fanns bara lite moddsträngar på vissa ställen.

Senare på eftermiddagen tog vi ett par sköna hundpromenader och kameran åkte med så det blev en hel hög med bilder. 🙂

Blå himmel, sol och nästan ingen snö kvar – underbart!

Husse och Indigo på promenad

Sorkarna verkar tyvärr ha ökat i antal senaste åren

 

En liten damm, full med sjöfåglar och i bakgrunden ser man vår gård

Bokskog

Murgröna

Träffade på våra ”grannar” rådjuren

Sigge sötnos, om tre månader fyller han 11 år!

Utsikt upp mot byn

Naturen har dekorerat träden med istappar

Gården och träningsplanen

Sigge

Gården igen, från annat håll

Sigge

Gården igen

Fångad i flykten

Mossbeklädda stenar i gärdgården

Ett av de rådjur som brukar röra sig på området runt gården och ibland även inne i vår trädgård

Kapat träd

Någon har lämnat kvar en gammal stege…

En av de fina ekarna längs tränignsplanen

Fröställning från kardborre

En massa gäss!

Vintergäck – vårens budbärare som kämpar sig upp genom snön!

 

 


Lämna en kommentar

Garibaldi RLD N!

Garibaldi och jag har nu klarat av tre starter i rallylydnad nybörjarklass och han har därmed kvalificerat sig för titeln RLD N (jag har dock inte skickat in pappret ännu, måste göra det så titeln blir registrerad). Sista starten gjordes i Hörby på nationaldagen, den här gången tog jag bara med Garibaldi, eftersom Indi håller på med så mycket annat (agility, lydnad, bruks) så kände jag att just nu får rallyn vänta lite för hans del.

Som vanligt är det lite påfrestande att åka bil med Gari… det var drygt 40 minuter till Hörby och han började pipa och hetsa i bilen redan efter 10-15 minuters resa… Sen slarvade jag och gick iväg och anmälde mig när jag väl hade parkerat bilen, nästa gång ska jag göra annorlunda, ska vara ute i god tid och parkera och sen sitta kvar i bilen en stund till han stressar ner, därefter ta ut honom en stund och först därefter gå och anmäla mig.

Nu hade jag näst sista start i vår klass så Gari hann ändå stressa av innan det var vår tur, men det märktes att han hetsat mer än vanligt idag för han var segare är normalt. Det var mulet och lite regn en stor del av förmiddagen, vi slapp dock åskan, sen lagom till vi skulle in på planen så kom solen fram… hade varit skönare med mulet tycker jag men det gick ändå helt ok, jag var säker på att vi inte gjort några större misstag, men samtidigt trodde jag att poängen skulle bli avsevärt lägre denna gången.

Även Helene och Ciel var med i vår klass och sen var det ett par beauceroner till, så rasen var väl representerad på den här tävlingen. Det slutade med att jag och Gari kom på 5:e plats med 96 poäng (betydligt bättre än jag hade väntat mig) och Helene och Ciel kom på 3:e plats med 97 poäng, det var dessutom deras debut i rally!

I fortsättningsklass vann Annica med Kompiz och Robban med Kaiza kom trea, så det var bra utdelning för beauceronerna! Mycket roligt!

Jag köpte en fin uppflyttningsrosett till Garibaldi och så poserade vi lite, tack Helene för hjälpen med fotograferingen!

Nu siktar vi på start i fortsättningsklass under sommaren, så får vi se hur det går. 🙂

Garibaldi RLD N

Garibaldi RLD N


Lämna en kommentar

Vårens händelser

Jaha, trots att jag skrev i förra inlägget att det förhoppningsvis inte skulle dröja så länge som tre månader innan nästa inlägg så sitter jag här nu, drygt 3 månader senare…. frågan är ju hur vettigt det är att fortsätta med bloggen om det ska vara så här… jag får fundera.

Hur som helst, sedan sist så har det hänt en del . Äntligen kom jag till skott och röntgade Indigo – fredagen den 13:e februari dessutom… tur man inte är vidskeplig. 😉

Jag hade även bokat tid för vår katt Halvan att kastreras så på morgonen var jag och lämnade henne hos veterinären och sen på eftermiddagen hämtade jag henne och röntgade samtidigt Indigo.

Bilderna såg fina ut vad jag kunde se och veterinären höll med, men sen får man ju vänta på SKKs bedöming. Så småningom dök den upp och det visade sig att Indi fick HD A och ED ua, mycket skönt!

HDEDIndigo

Så nu vet jag att han är helt frisk och kry, det trodde jag iofs redan innan med tanke på hur fint han rör sig och hur jämnt han musklat på sig, men ändå… skönt att ha det avklarat. 🙂

Med Indigo har jag hunnit med att tävla blåbärsklass i agility två gånger, en gång med rätt kasst resultat (totalt okoncentrerad hund) och en gång med betydligt bättre resultat, en vägran i första banan pga slarv från min sida, en disk i andra för att det helt enkelt var en lite för svår bana för oss. Men fin fokus från Indis sida och det var det viktigaste!

Vi har tränat både lydnad, rallylydnad, agility och spår. Här är en liten film från slutet av februari:

Vidare har både Indigo och Garibaldi debuterat i rallylydnad, vi körde nybörjarklass i Sölvesborg i slutet av april och båda skötte sig strålande. Indi var totalt okontaktbar innan men när vi väl gick in på banan så kopplade han på kontakten och vi fick ihop 86 p och kvalificerande resultat. Garibaldi gick superfint, vi fick 99 poäng och hamnade på delad 1:a-plats! Sen tävlade vi igen i mitten av maj, denna gången i Hässleholm och då var Indi totalt väck, även inne på banan… ungefär lika illa som när vi körde blåbärsklassen där en månad tidigare, jag vet inte vad det är med Hässleholms Bk som gör honom så väck….  Garibaldi skötte sig åter igen strålande, jag fick lite hjärnsläpp och pga det fick vi -1, så vi hamnade åter igen på 99 poäng och delad 1:a-plats! Bara ett godkänt resultat kvar nu så har han sin titel RLD N – nästa gång blir det dock bara han som får åka, Indi gör så mycket annat ändå att rallyn just nu får vänta lite.

I mars blev Indi exteriörbeskriven vid Beauceronklubbens årsmöte i Jönköping så nu har han godkänd exteriör inför korningen.

Vi har även hunnit vara med på några utställningar – dels SBK Skånedistriktets utställning för bruksraser i Åhus den 9 maj. Indi var galen i den danska domaren och bara hoppade och betedde sig som en idiot… men domaren gillade honom tack och lov ändå, faktiskt så mycket att det var Indigo som kammade hem Best in Show!! Hur ofta händer det att en beauceron blir BIS liksom? Helt otroligt och jag var så galet stolt över min fina kille, fast skämdes lite över hur han uppförde sig. 😉

Indigo BIS i Åhus 2015-05-09!!!

Indigo BIS i Åhus 2015-05-09!!!

En dryg vecka senare var det dags igen, då var det SKKs internationella utställning i Hässleholm, en jättetillställning jämfört med Åhus. Det var runt 1700 hundar anmälda på söndagen när vi var där… Det blåste dessutom halv storm och emellanåt öste regnet ner…. Den här gången föll inte Indi alls domaren i smaken utan han åkte ut med ett Very good. Det går verkligen upp och ner det där med utställningar, fast det är ju bara att konstatera att alla domare inte gillar samma typ av hund helt enkelt. 🙂  Jag är precis lika stolt över min fina hund ändå. I Hässleholm skötte han sig dessutom betydligt bättre än i Åhus, kanske för att det inte var på hemmaplan samt att det var så oerhört mycket hundar och folk överallt att han mest gick omkring och kikade på allting istället för att flirta med domaren. 😉

Indigo och jag i Hässleholm 2015-05-17

Indigo och jag i Hässleholm 2015-05-17

Under våren har Indigo och jag gått en tävlingsinriktad kurs i agility på Åhus BK med Ida (som vi gått tidigare kurser för) som instruktör, tyvärr gjorde Indi illa en tass/tå i början av maj, när vi precis hade flyttat ut alla hinder på vårutomhusplan här hemma, han kom ut ur en tunnel lite för snävt, gnydde till och stödde sen inte på höger bak. Ett par minuters vila och sen gick han igen, om än stelt, lite senare på kvällen var han helt normal och jag såg inget dagen efter heller, men på tisdagen när vi skulle gå kurs så hoppade han ett hinder och sen var han halt igen. Ida (som också är veterinär) klämde igenom honom men hittade inget uppenbart. Han har sen vilat i fyra veckor och nu verkar han helt ok, tyvärr har vi missat större delen av kursen men det var ju inte mycket att göra åt det. Hans hälsa är vikigare än någon kurs, han ska hålla i många år till.

Övriga djur då – jo, vi har fått kattungar, Sara födde 6 stycken och som tur var hittade vi dem samma dygn som de föddes och kunde ta in dem i tvättstugan, så nu växer i alla fall de upp tama. Tre stycken är tingade, två ska vi behålla själv och den sista får väl stanna här om ingen ny ägare dyker upp. De är i dagsläget 4 veckor gamla och ursöta. 🙂

Honan

Honan ”Hakan” (mörk fläck under hakan) närmast i bild, samt Eskil som ska flytta till en klubbkompis.

Svart grabb med vitt under hakan, han ska stanna här.

Svart grabb med vitt under hakan, han ska stanna här. Han har inte fått något namn ännu.

Honan

Honan ”Hakan” och till höger honan ”Näsan” (hon har en mörk fläck på nosryggen), här var de bara drygt två veckor gamla och hade precis öppnat ögonen.

Hela gänget, här ca. två veckor gamla

Hela gänget, här ca. två veckor gamla

Chili har hunnit fylla 13 år, den 29 maj. Tyvärr är han inte jättepigg, eller ja huvudet är det inget fel på men kroppen ger upp mer och mer och det är bara för oss att inse att den jobbiga stunden där vi måste säga farväl till honom närmar sig med stormsteg. Det känns väldigt jobbigt, men samtidigt är det jobbigt att se hur hans kropp sakta men säkert lägger av. Han har varit en fantastisk följeslagare i nästan 13 år och det är vårt ansvar att se till att hans dagar avslutas innan det blir för jobbigt. Men det gör ont i mig att tänka på det… 😦

Chili <3

Chili ❤

Älskade underbara Chili grånos

Älskade underbara Chili grånos

En av vårens största händelser för min del har varit resan till National d’Elevage de Beauceron i Frankrike – dvs den stora rasspecialen, som i år tog plats i Saint-Piere de Boeuf, några mil söder om Lyon, men jag tänkte skriva lite mer om det i ett eget inlägg, vilket förhoppningsvis inte ska dröja 3 månader…. 😛


4 kommentarer

Utställning och annat

Fortfarande ingen större fart på mitt bloggande tyvärr men får se om jag kan komma ihåg lite vad som hänt senaste tiden.

Vi har avslutat Agility foundations-kursen, den har varit kanonbra och jag ser fram emot Agility grundkurs som vi snart ska börja på. Har mest tränat på foundations-saker, inte mycket lydnad har det blivit men det är väl dags att ta tag i det.

Jag har varit hos läkaren med mitt trasiga knä, hon tömde det på rejält mycket ledvätska samt skickade en remiss till röntgen och härom dagen fick jag kallelse till i slutet av november… jaja, bara att stå ut. Eventuellt kan vi tömma knäet en gång till tyckte läkaren, när jag pratade med henne härom dagen i ett annat ärende, nämligen min hypotyreos. Jag är inte speciellt pigg just nu, tröttheten ligger åter som ett täcke över mig och det har varit så ett par månader, det har smugit sig på och som vanligt tar det ett tag att märka det. Har varit och tagit blodprov så får vi se hur värdena ser ut nu, läkaren tycker redan att jag ligger lite för högt i min Levaxindos så det lär få bli något annat. Jag föreslog T3, liotyronin och det kanske blir så, vi får se.

Den här tröttheten gör tyvärr att hundträningen går på sparlåga, vissa dagar är jag piggare, andra tröttare. Tidigare i veckan var jag riktigt pigg när jag kom hem (slutade tidigt) och vädret var ljuvligt, mer som september än slutet av oktober, så det blev ett par timmar med hundpromenader och träning för alla fyra hundarna. Dagen efter var jag frusen och trött och sov på soffan mest hela tiden. Upp och ner, bara att vara glad de dagar det är upp. 🙂

Så här vackert var det tidigare i veckan:

Dessa vackra ekar, vi hade gott om dem runt Solgläntan och även här nere finns det många. De är fantastiskt fina oavsett årstid.

Dessa vackra ekar, vi hade gott om dem runt Solgläntan och även här nere finns det många. De är fantastiskt fina oavsett årstid.

Gården sedd från åkern bortanför träningsplanen

Gården sedd från åkern bortanför träningsplanen

2014-10-28 16.17.51

Solnedgång

Solnedgång

Älskade Gari <3

Älskade Gari ❤

På promenad med Garibaldi

På promenad med Garibaldi

Sigge och Chili letar godis

Sigge och Chili letar godis – Sigges svans viftar så mycket att kameran inte hinner med i det avtagande dagsljuset…

Höstfärger

Höstfärger

Höstfärger

Höstfärger

2014-10-28 16.07.17

2014-10-28 15.32.38

Träningsplanen börjar bli riktigt tät och fin nu!

Träningsplanen börjar bli riktigt tät och fin nu!

2014-10-28 15.32.25

2014-10-28 15.29.16

Fina Indigo <3

Fina Indigo ❤

Gården från uppfartsvägen

Gården från uppfartsvägen

Höstfärger

Höstfärger

Så vackert med solnedgångar!

Så vackert med solnedgångar!

 

Indigo roade sig med att springa… vad annars… han ÄLSKAR att springa och han behöver få göra det minst en gång om dagen för att må riktigt bra verkar det som. Jaja, han står väl ut även när han inte får springa men man ser hur lycklig han blir när han väl får chansen. Tokfrans! 🙂

Under helgen har det varit full fart i träningshallen, fredag-lördag var det ett collieträningsgäng som hade hjälp av Heidi Billkvam och idag har ”vår” instruktör Ida – www.agilida.se – haft kurs i belöningsutveckling. Jättekul att det är så full fart just nu, trots vädret som är mer sensommar än höst – idag var det 16-17 grader… helskumt så här i början av november.

Igår var det även dags för utställning för Indigo, denna gången SKKs internationella i Växjö. Första gången inomhus och första internationella utställningen, jag såg det hela som träning då han är så ung ännu, plus att flera goda vänner skulle dit med sina beauceroner. Även Martin följde med, trevligt med sällskap, enda nackdelen är att man hela tiden känner att man har bråttom hem till hundarna där hemma….

Domare var Natalja Skalin som visade sig vara en mycket sympatisk domare, trevlig med hundarna, lugn och sansad, lät gärna en glad hund pussas, något som Indi lyckligt utnyttjade. 🙂  Hon gillade Indigo mycket visade det sig, så pass att han fick Excellent och CK! Hans första CK, jippie! 😀  Sen i bästa hanklass var det bara Indigo och Evas Figo, där vann Figo och fick CACIB och Indigo fick R-CACIB! Vilken dag! Visst, ett R-CACIB är ju inget ”värt” titelmässigt om man säger så men om nu Figo redan hade varit internationell champion så hade ju alltså Indi fått CACIB:et. Hur coolt som helst att min lilla grabb är så fin! Jag hämtade ut en rosett för R-CACIB:et och sen köpte jag faktiskt en för CK:et, det var ju hans första CK och rosetten var riktigt fin. Domaren konstaterade att han kommer att bli jättefin när han växer till sig lite till, så roligt att höra. 🙂

Det var en fantastiskt trevlig dag med alla härliga beauceronägare och deras hundar, så himla trevlig stämning. Eva hade bakat kaka som hon bjöd på och vi stannade en stund extra så vi kunde vara med och fika.

Stort grattis till Karin vars fina Athena, 10 år, blev BIR och BIR Veteran, samt till Eva vars Figo alltså blev BIM!

Indi skötte sig strålande som vanligt – glad och trevlig med allt och alla, fast jisses så trött han blev av den ovana miljön. Han var helt slut när vi var inne i ringen för Bästa hane…. när jag sen gick ut och rastade så bara lullade han omkring och gick fram till alla bilar och tyckte ”Det här är nog min bil! Trött!”. Han piggnade till efter en stund i buren (så skönt att ha en stor bur med sig där han kan koppla av, även om det inte var helt lätt att få honom att vara i buren till att börja med; han ville ut och hälsa på allt och alla och minsta lilla springa i dragkedjan så vips var hans nos ute. 😉

I ringen - jag ser ju inte klok ut men Indi är snygg. ;)

I ringen – jag ser ju inte klok ut men Indi är snygg. 😉

Snyggingen med sina rosetter <3

Snyggingen med sina rosetter ❤

Jättefin kritik!

Jättefin kritik!

Tänka sig! R-CACIB till min lilla kille!

Tänka sig! R-CACIB till min lilla kille!

Rejäla rosetter får man ju säga, speciellt CK-rosetten!

Rejäla rosetter får man ju säga, speciellt CK-rosetten!


2 kommentarer

Indigo har gjort MH

I lördags var det dags för Indigo att göra MH. Han blir 18 månader nu i veckan så det kändes rätt lagom och vi hade tur att komma med trots att det var fler anmälda än vad de hade plats till.

Indi fick gå som första hund och han skötte sig ungefär som jag hade väntat mig. Lite förvånad var jag över att han inte jagade trasan, men den syntes inte jättebra och när vi sen gick med på hund nr 2 så jagade heller inte den hunden och flera i publiken konstaterade att trasan knappt syntes.

I övrigt kan man konstatera att han är mycket glad och social, löser allting med hjälp av sin sociala förmåga, tar aldrig till hot/skärpa. Beskrivaren kommenterade att Indi ”kändes ganska ung” och ja, speciellt mogen är han väl inte. 😉

Sen vet jag ju också att jag varit slarvig med miljöträningen, mycket pga att vi haft så fullt upp med gården, träningshallen etc.; han har inte varit ute och sett sig omkring speciellt mycket – några utställningar, två nätter i lägenhet i Linköping, ett par gånger på brukshundklubben…. det är faktiskt det enda han gjort – pinsamt lite för en hund som är 18 månader. Kanske inte så underligt att han reagerar ganska mycket på t.ex. spökena – vi stöter aldrig på ”konstiga människor” och sånt här ute, så nog borde jag gett honom lite mer miljöträning i alla möjliga miljöer.

Men han avreagerar i alla fall fint och det är i mina ögon det viktigaste, han är dessutom social och glad och trevlig vilket jag verkligen gillar och jag är totalt sett mycket nöjd med hur han hanterade det hela. 🙂

Martin filmade det hela och här kommer filmen. Om ni har bra uppkoppling så ställ gärna om till HD-kvalitet. 🙂


1 kommentar

Deprimerande

Ja, rubriken avser framför allt valet igår… jag kan tyvärr inte dra någon annan slutsats än att en stor del av svenska folket är naiva och/eller dumma i huvudet på riktigt… varför skulle annars SD få så många röster?! I området där vi bor fick de ”bara” 18%, vilket i mina ögon är 18% för mycket men jämfört med andra områden där de hamnade på över 30% så känns det ju nästan uthärdligt med 18%. Vad är det för fel på folk?!? Jag är verkligen inte speciellt intresserad av politik, har inte tittat på en enda valdebatt, inte läst partiprogram etc. utan mest läst lite nyheter här och där, men man behöver ju faktiskt verkligen inte vara politiskt intresserad och heller inget geni för att inse vad SD står för. Åh, nog försöker de dölja det genom nån sorts polerad fasad, men jag känner vingslagen från 30-talets Tyskland sväva i bakgrunden som ett spöke… eller kanske är det stöveltrampet man hör…. är det dit vi vill? Fattar folk verkligen inte eller kan det vara så jävla illa att folk vill ha ett sånt samhälle?!?

Min kära make säger att det beror på att folk är missnöjda och känner att enda sättet att visa det ordentligt är att rösta på SD… vad nu det skulle leda till begriper jag dock inte. Om något är helt åt helvete så blir det väl för fan inte bättre av att man väljer något ännu värre?!? Fy för satan, rent ut sagt. Så, nu har jag svurit klart och mer politik än så här lär det inte bli i den här bloggen.

Ett helt annat ämne, inte alls viktigt i det stora hela men som ändå upptar mycket av mina tankar idag, är hundträning, eller snarare tävling. Mer specifikt tävling med Garibaldi. Jag var dum nog (kan jag i efterhand konstatera) att anmäla till Åhus BKs lydnadstävling som ägde rum igår, efter att ha tränat rätt mycket senaste veckorna, fått kommendering av Martin, kört mycket tävlingsmässiga kedjor, fått filmat ett pass som såg riktigt fint ut… kort sagt så hade jag vissa förhoppningar om att vi kanske skulle kunna göra en hyfsad tävling, inte med uppflyttningspoäng men ändå så att det kändes bra och jag fick se vad vi behöver träna på.

Vi måste ju tyvärr avstå platsen då Gari inte ligger om jag gömmer mig, men det är som det är och jag vill inte att det ska hindra oss, vi kan köra vidare ändå tycker jag. Men igår stod det smärtsamt klart för mig att antingen måste jag radikalt försöka ändra på något eller så pensionerar jag Garibaldi så här vid 7 års ålder och satsar enbart på Indigo istället…

Det hela bottnar i att Gari avskyr att tävla – eller snarare, han avskyr att göra något med mig när jag är nervös. Han är EXTREMT känslig – igår såg jag det väldigt tydligt. Ändå var jag inte alls så nervös som jag kan bli; jag fick i mig frukosten med god aptit (inte alltid jag har lyckats med det innan tävling tidigare) och jag kände mig relativt i form för att tävla. Men när vi skulle gå ut till bilen så vägrade Gari att följa med…. han stod i hallen och ville inte följa med ut genom dörren… redan hemma hade han alltså märkt av min nervositet.. . Han följde med när jag lockade lite men utanför dörren stannade han igen och ville inte gå. Jag kunde lagt ner redan där, inser jag i efterhand. 😦

Vi var fyra startande, jag drog startnr 2, sittandet i grupp var först och jag kände ändå att ”det här ska vi greja”. Var tydlig när jag lämnade G men när jag vänder mig om så står han upp…. sen stod han snyggt och prydligt hela momentet, rörde inte en tass men vad hjälper det?

Resten av tävlingen fortsatte i samma stil. Vi nollade hopp-apport, rutan, borde nog nollat fjärren men tror vi fick 5, snäll domare. Metallapporten och vittringen var undantagen, där fick vi 9 resp 8.5… i övrigt var det 5 och 7 som gällde tror jag.

Jag var riktigt ledsen när jag gick av planen, ledsen på hela situationen, jag skämdes över att ha gått ut på planen och visat upp en hund som såg ut som han aldrig hade ens tränat vissa av momenten och som verkligen inte såg ut att ha kul. Jag tror att om jag hade gått in med Indigo så hade han fått ungefär lika bra poäng, trots att det är flera moment han inte kan. Han hade förmodligen varit entusiastisk i alla fall och tyckt att det var roligt. Tack gode gud att han är en stabil kille som fullständigt skiter i att matte är nervös – ja, vi har ju inte tävlat så helt säker kan jag ju inte vara men jag har varit rejält nervös på utställningarna och han har varit precis som vanligt – han är mycket lik Kenzo i det fallet, Kenzo brydde sig heller aldrig om ifall jag var nervös. Faktiskt inte Chili heller; för Chilis del var det hans osäkerhet i gruppmomenten som ställde till det och så här i efterhand kan jag tycka att jag nog inte borde slutat tävla honom utan istället fortsatt och kört men hoppat över gruppmomenten…. lätt att vara efterklok och det här var ju synnerligen ett sidospår men det har helt enkelt blivit en massa tankar och funderingar senaste dygnet.

Ja, jag erkänner att jag är ganska ledsen just nu… jag har en hund med fin kapacitet men med en mentalitet som bara inte fixar att jag är nervös. Att jag ska sluta vara nervös är nog bara att glömma – även om jag skulle kunna träna upp mig till att vara mindre nervös så kommer jag nog aldrig att vara helt lugn. Så hur löser man det? Säg inte ”ta nya tag” eller ”ni fixar det nästa gång”… så enkelt är det inte. :-/

Just nu tar jag träningspaus med Gari och koncentrerar mig på Indi istället. Har varit ute och tränat ett pass lydnad ikväll och han är verkligen ett litet lyckopiller. ❤

Jag kommer säkert att vara nervös även när jag ska tävla med Indigo men samtidigt längtar jag jättemycket efter att komma ut på tävlingsplanen med honom, det ska bli otroligt roligt… 😀

Nästa vecka börjar Indi och jag för övrigt kurs, Agility Foundations som hålls här hemma i träningshallen av instruktör Ida Pettersson, det ska bli jättekul!


2 kommentarer

Tiden flyger…

Jag inser att jag är jättedålig på att blogga just nu, senaste inlägget är över två veckor sedan, när Indi fyllde 1 år. Men våren är som vanligt hektisk; det har inte blivit mindre att göra nu på nya stället. 😉

Vi har i alla fall pysslat vidare i trädgård och köksträdgård samt att jag har tränat lite hund.

Växthuset är rengjort, gamla lister är borttagna, nya är beställda och sen ska bara några rejäla reglar på plats innan växthuset kan ställas tillbaka och glaset monteras.

Växthusstommen rengjord

Växthusstommen rengjord

Martin fixar rent grunden till växhuset

Martin fixar rent grunden till växhuset

 

Valborgsmässoafton firades hemma i lugn och ro, vi grillade en fantastiskt god lax, kryddad med bland annat Sankta Marias Carribean rub och lite annat. Den grillades med indirekt grillning och blev så otroligt god!

 

Vi firade Valborgsmässoafton hemma i lugn och ro, med otroligt god grillad lax (indirekt grillning), kryddad med bland annat chili, ingefära och vitlök

Laxen när den precis lagts på grillen

 

Vad gäller hundträningen så har jag jobbat vidare med Indigo och Garibaldi. Indi är verkligen rolig att jobba med, dock märks det att han inte är van vid att jobba i sol och värme – jag har inte upplevt honom som värmekänslig alls innan men att tänka och hålla ihop i solvärmen är lite jobbigt tycker han. Vi har börjat med enkla korta kedjor, två eller tre moment och han sköter sig väldigt fint.

Garibaldi har bland annat fått jobba med framåtsändandet, krypet och fjärren.

Vi har också tränat uppletande på vall. Superfint jobb av Gari som nu helt verkar ha insett att han måste ut i hörnorna. Entusiastiskt jobb av Indi, dock med byte av föremål samt viss vilja att gärna kuta ett par varv först innan han kommer tillbaka in med föremålet. 😉  Inte helt förvånande, då han älskar att springa. 🙂

Gamlingarna har mest fått njuta av vädret och Sigge har fått leka med frisbeen, något av det bästa han vet här i världen. 🙂

Husse och Sigge roar sig!

Husse och Sigge roar sig!

Ibland fångar han den riktigt fint!Ibland fångar han den riktigt fint!

Ibland fångar han den riktigt fint!

Full fart gillar Sigge!

Full fart gillar Sigge!

Fina Sigge sötnos!

Fina Sigge sötnos!

 

I köksträdgården gräver vi vidare, tredje kvarteret håller på att färdigställas (varje kvarter är ca. 100 m2) och så fort nätterna blir lite varmare och jag har hunnit avhärda plantorna så ska både sommar- och vintersquash samt auberginer och kronärtskocka planteras ut. Så här ser det ut i det temporära odlingsrummet…. väldigt fullt!

Odling på gång

Odling på gång

 

 

Indigo tränar plats

Indigo tränar plats

 

Förra helgen var Indigo och jag på ringträning på Åhus Brukshundklubb. Jag tänkte ställa ut honom en del och insåg att vi måste träna; jag är verkligen inte speciellt duktig på att ställa ut hund. Det hela avlöpte i strålande sol och Indi skötte sig riktigt bra. Lite väl fokuserad på de andra hundarna – han vill väldigt gärna hälsa på och leka med alla – men duktig vid hanteringen; han är ju generellt rätt galen i folk och vill gärna klättra upp och pussas… men han kunde faktiskt stå riktigt vettigt. En av de andra deltagarna tog en del superfina kort på Indigo:

 

Underbara Indigo! Foto Eva Olsson

Underbara Indigo! Foto Eva Olsson

Ståtliga killen! Foto Eva Olsson

Ståtliga killen! Foto Eva Olsson

Lite hög bak, men det beror nog mest på hur han står här. Foto Eva Olsson

Lite hög bak, men det beror nog mest på hur han står här. Foto Eva Olsson

Vacker! Foto Eva Olsson

Vacker! Foto Eva Olsson

 

Det var det där med att pussas ja... ;)  Foto Eva Olsson

Det var det där med att pussas ja… 😉 Foto Eva Olsson

 

I helgen som gick var det National d’Elevage i Frankrike, dvs den stora beauceronspecialen. Jag önskar att jag hade kunnat vara med i år men det fanns tyvärr ingen möjlighet till det. För Indigos uppfödare gick det väldigt bra, många fina resultat både för de egna hundarna och valpköpares hundar. Indigos bror var med, tänk så roligt om jag och Indi också kunde varit där… Jaja, det kommer väl fler tillfällen. 🙂

Riktigt roligt var att en av deras hundar blev BIS – Green II de la Noé d’Orient! Kenneln blev också andra bästa uppfödare. Så roligt och så välförtjänt! 🙂